Lyssna igen: Anna predikade om det andliga motståndet och vikten av Guds ord

Söndagen den 13 maj hörde vi Anna predika vidare på sin serie ”Bön och tillbedjan”. I del 8 var temat ”Om vikten av ordet när det andliga motståndet bryter ner”. Undervisningen baserades på Daniel 10 som kan läsas nedanför.

Predikan kan höras i spelaren nedanför:

10
1Under den persiske kungen Kyros tredje regeringsår hade Daniel – som hade fått namnet Belteshassar – en uppenbarelse som var sann och som varslade om stora vedermödor. Han begrundade den och fick insikt genom denna syn. 2Vid det tillfället hade jag, Daniel, tillbringat tre hela veckor i sorg. 3Jag smakade inga läckerheter, jag åt inte kött och drack inte vin, jag smorde inte in min kropp förrän de tre veckorna hade gått till ända.  4Den tjugofjärde dagen i första månaden befann jag mig så vid stranden av den stora floden, Tigris. 5Då fick jag se en man som var klädd i linnekläder och som bar ett bälte av guld från Ufas. 6Hans kropp var som av krysolit, hans ansikte som skenet av en blixt, hans ögon var som eldslågor, hans armar och ben som blänkande koppar. Hans röst ljöd som larmet från en folkmassa. 7Det var bara jag, Daniel, som såg synen. Männen som var med mig såg den inte, men de greps av skräck och flydde undan och gömde sig. 8Så lämnades jag ensam att se denna stora syn. Mina krafter försvann, mitt ansikte blev likblekt och jag hade ingen styrka kvar. 9Då hörde jag ljudet av hans röst, och vid det ljudet föll jag ner i vanmakt med ansiktet mot marken. 10Men en hand rörde vid mig och drog upp mig på händer och knän. 11”Daniel, du högt älskade”, sade han till mig, ”ge noga akt på det jag har att säga dig: Res dig upp! Nu har jag sänts till dig.” När han talade till mig reste jag mig darrande. 12Han fortsatte: ”Var inte rädd, Daniel. Ända sedan den dag du började söka efter insikt och ödmjuka dig inför din Gud har dina ord blivit hörda. För dina ords skull har jag kommit. 13Perserrikets änglafurste gjorde motstånd mot mig under tjugoen dagar, men Mikael, en av de främsta änglafurstarna, kom till min hjälp, så att jag inte behövdes hos de persiska kungarna. 14Nu har jag kommit för att låta dig veta vad som skall ske ditt folk i kommande dagar. Detta är ännu en syn som gäller de dagarna.” 15Medan han talade så till mig stod jag stum, med nerböjt ansikte. 16Något som tycktes vara en människohand rörde då vid mina läppar. Jag öppnade munnen och sade till honom som stod där mitt emot mig: ”Herre, synen var så plågsam att jag inte har någon styrka kvar. 17Hur skulle jag, din ödmjuke tjänare, kunna tala med en sådan som du? Mina krafter är slut och jag kan inte längre andas.” 18Han som såg ut som en människa rörde ännu en gång vid mig och gav mig styrka. 19”Var inte rädd, du högt älskade”, sade han, ”allt skall gå väl. Var stark, var stark!” När han talade med mig blev jag frimodigare och sade: ”Tala, herre, nu har du styrkt mig.” 20Då sade han: ”Förstår du varför jag har kommit till dig? Jag måste nu återuppta striden med Persiens änglafurste, och när jag drar ut kommer Greklands änglafurste. 21Mot dessa bistår mig ingen utom er änglafurste, Mikael,

11
1som stöder mig och ger hjälp och skydd. 2Men nu skall jag säga dig vad som är skrivet i sanningens bok.